Vitecs framgångssaga började för 45 år sedan när Olov Sandberg, då filosofie doktor i experimentell fysik och Lars Stenlund, senare filosofie doktor i tillämpad fysik, möttes vid institutionen för fysik på Umeå universitet.
Olov disputerade 1980 och blev senare docent, medan Lars disputerade 1987. Vitec fyller 40 år under 2025 och med anledning av detta har företagets grundare, Olov Sandberg och Lars Stenlund, delat med sig av hur allting började.
Vi har haft kulLars Stenlund
ända från början
Hur det hela började har berättats ett flertal gånger. Olov och Lars möttes på institutionen för fysik på Umeå universitet i början av 1980-talet. De båda fattade tycke för varandra.
– Jag hade det ganska lätt för mig. Jag rusade bara igenom kurserna och kände aldrig att jag ansträngde mig. Då jag träffade Lars hittade jag någon som också hade lätt för sig. Jag tänkte att det där är en bra kille, säger Olov.
– Vi har haft kul ända från början, säger Lars och där någonstans uppstod musik då. Olov är några år äldre än jag och kunde mer och har alltid varit lite mer förfaren på olika saker i livet.
– Jo, vi är ju bra på olika saker, säger Olov. Så vi gjorde de saker som respektive var bäst på. Och på så sätt lärde vi oss massor av varandra.
Den officiella början för Vitec är omtalad sedan tidigare. Det var så att Olov och Lars stod i kön till Snabben, en brickrestaurang i Umeå universitets kårhus Universum, en höstdag 1984 och Olov föreslog Lars att de skulle skaffa sig en hobby. Resultatet blev att Olov skaffade en persondator och att Lars lärde Olov att programmera.
– Jag är inte säker på att det var Snabbenkön, det kan ha varit i Grillen då vi tog en kaffe och bulle. Så det kan ha varit Snabbenkön, men det kan också ha varit Grillen, säger Lars.
– Men det var där på Universum, säger Olov.
Olov Sandberg disputerade i experimentell fysik 1980 på avhandlingen ”Termiska egenskaper hos organiska glasbildande ämnen under tryck”. Olov kom att bli Lars Stenlunds handledare när Lars doktorerade 1987 med en avhandling om hur värme uppträdde i flerbostadshus, ”Experimentella studier av värmeflöden och värmelagring i ett bebott flerbostadshus”.
Lars avhandling var inspirerad av Olov Sandbergs pappas arbete med att effektivisera uppvärmningen av fastigheter i Kiruna på 60-talet. Redan under arbetet med Lars avhandling påbörjade Olov och Lars utvecklingen av det som skulle bli Vitecs första programvaruprodukt.
Energifrågan hade varit aktuell sedan 1970-talets oljekris och insikten att samhället måste minska sitt oljeberoende var fortsatt på agendan. Olovs pappa Östen hade börjat på SABO som energiexpert. Där fick han stort utrymme att testa sina idéer om hur det går att effektivisera uppvärmningen av fastigheter.
– Pappa pushade oss att utveckla ett program för att följa upp energiförbrukningen. Det var ingen atomklyvning utan mer från papper och penna till datorisering. Och programmet kunde
användas av de som jobbade hands-on med oljepannorna, säger Olov.
Hobbyjobbet framskred och på våren 1985 fanns det intressen ute på marknaden att göra affärer med oss och faktiskt köpa systemet som vi hade utvecklat.
– Vi startade ett aktiebolag trots att det var dyrt, vi behövde 50 000 kronor i aktiekapital. Något som jag, som forskarstuderande, absolut inte hade. Så enskild firma eller handelsbolag hade ju varit mycket billigare. Men lokaltidningen plockade ju upp vilka som startade bolag och av olika rutiga och randiga skäl så var det ingenting vi ville skylta med på institutionen, säger Lars.
– Det var lite känsligt på universitetet att driva bolag. Det var liksom lite orent på något sätt, säger Olov.
Än så länge var de båda kvar på universitetet. När Lars hade disputerat fick han en tjänst på universitetet. Olov hade en fast tjänst sedan tidigare.
– Jag fick i praktiken en lärartjänst inom elektronik och mikrodatorteknik – som universitetslektor. Men jag har alltid vetat att jag inte skulle bli lärare, så jag tog tjänstledigt efter två år för att fokusera på Vitec. Efter ett år sa studierektorn: "Terminen börjar nu." Och jag svarade: "Nej, inte för mig."
Olov fortsatte att arbeta på universitetet ytterligare några år och tog klivet över till Vitec först 1991, när Lars formellt tillträdde som vd för bolaget.
– I början gjorde vi »anything for a buck«, till exempel konsultuppdrag. Det var en överlevnadsstrategi. Men när vi satsade på produkter insåg vi att domänkunskap i kombination med programmeringskompetens var en konkurrensfördel, säger Lars.
– Det var så det var med vår första produkt. Vi kunde energi och fjärrvärme genom arv och miljö, säger Olov. Pappa hade ju hållit på med det där och dessutom hade vi Lars avhandling som visade hur värme uppträder i huskroppar.
Produkten och efterföljande produkter, såldes som licenser till kunderna. Det innebar att kunden köpte programvaruprodukten en gång och sedan betalade för underhållsavtal, för buggfixar och uppgraderingar.
– Jag fick en uppenbarelse att vi inte skulle sälja våra produkter som licenser, utan som prenumerationer. För ingen kund var beredd att betala direkt för hela utvecklingskostnaden eller ens för den nytta våra produkter bidrog med, säger Olov. Då var det bättre att knyta upp dem med repetitiva intäkter så att de betalade lite mindre men under en längre period.
Med prenumerationsmodellen får kunden i stället rätten att använda produkten, som leverantören ansvarar för att hålla uppdaterad. Olovs idé från 1995 om en ny affärsmodell baserat på ett abonnemang av programvaruprodukter var i praktiken en SaaS-lösning långt innan begreppet etablerats.
Ett försök att etablera Vitec i Tyskland från grunden visade sig vara oerhört kostsamt och helt enkelt inte finansiellt försvarbart för det lilla företag som Vitec då var. Att i stället satsa på förvärv innebar att Vitec kunde ta över en potentiell konkurrent med både kunder och kassaflöde, vilket gjorde risken med etableringen betydligt mer hanterbar.
– När vi hade slutat med konsulting och hårdvara och annat började vi att titta på företag att köpa inom vertikala marknader och eftersom vi insett att domänkunskap var viktigt för framgång
började vi inom fastighet- och energibranschen, säger Lars.
Att fokusera på vertikaler innebar också att Vitec behövde rikta sig mot flera olika marknader för att skapa tillväxt. Varje enskild vertikal var i sig för liten för att möjliggöra betydande expansion. Lars insåg dock att verksamheterna, oavsett vertikal, ofta stod inför liknande utmaningar. Detta öppnade upp för en rimlig utvidgning av möjliga förvärvsobjekt.
– Analysen som ledningen gjorde då och som gäller fortfarande i dag, är att det finns väsentligt mycket mer som förenar vertikala programvarubolag än som skiljer dem åt. Det är samma affärskritiska frågor oavsett kundbransch. Hur ska supporten skötas? Hur ska försäljningen utvecklas? Hur ska redovisningen se ut? Och hur konflikter hanteras mellan olika yrkesroller, säger Lars Stenlund. Eller som Lars formulerade det:
Vi är i en bransch, vi är ett programvarubolag. Vi är i programvarubranschen. Vi är inte i någon annan bransch. Det är jätteviktigt. Sen servar vi olika kundsegment.Lars Stenlund
Även om det finns en stor tillfredsställelse i att skapa ett framgångsrikt företag som expanderar inom nya verksamhetsområden och geografiska marknader finns det något annat som skänker större tillfredsställelse för de båda grundarna.
– Det är att göra nytta. Det har vi gemensamt. Att vi mår bra av att göra nytta, säger Olov.
– Jag minns en av de stora kickarna, säger Lars. Det var när vi åkte ut till kunderna och såg att de använde de grejer vi hade utvecklat. Och de tyckte det var bra. Det är nytta. Vilken kick. Ja, det är en riktig kick alltså.
Gärna framgångar, tillväxt, ständiga förbättringar men framför allt, att göra nytta, det är vad Vitecs framgångar är baserade på, under de första 40 åren. Och resan fortsätter.
